Det är väl egentligen inte så konstigt men är fruktansvärt frustrerande att jag har så svårt med att lita på någon av det motsatta könet och släppa den nära in på mig..
När någon blir att komma nära så blir jag som en liten unge och testar den människan till max om den ens hinner komma mig nära innan jag stöter bort den personen.
Och är människan stabil så blir han oftast inte så långrandig (finns undantag)..
För att slippa känna så flyr jag runt som en höna utan huvud och den där karusellen försöker jag bromsa och det är mkt det jag behöver jobba med tex att alla män inte är onda..
Jag kan bli så otroligt förvånad o nästan lite chockad när när ngn är genuint snäll mot mig o behandlar mig väl..
Det som för många som inte bär denna ryggsäck har som vardag, det är någonting udda för mig.
Tror att mycket handlar om att jag inte kan förstå mitt egenvärde och uppskatta mig själv, har blivit mkt bättre men är fortfarande inte bra (långt ifrån)..
Många har det med sig i sin ryggsäck från att dom är små men eftersom jag blev utsatt för dom upprepade övergreppen så är det något som aldrig kom med i min ryggsäck, utan jag känner bara till hur man inte respekterar mig och vända på det är verkligen inte en lätt match.
Det är så grymt svårt att sätta ord på det men hoppas att ni som läser det iallafall förstår litegrann..
Nu ska jag försöka sova, har varit dåligt med sömn dom sista dagarna..
Godnatt alla där ute!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar